Skräckens hus

Häromdan såg jag och farbror Anna en sån sjukt läskig film. Se inte "the haunting in connecticut" om ni inte vill drömma mardrömmar. Halva filmen satt vi och höll för öronen och skrek. Jag ville flera gånger stänga av den, men det kändes som att ge upp.
När Anna sen gick var jag livrädd, och drömde på riktigt mardrömmar. Och det värsta var att den var based on a true story! Då vet man ju att det är sant! Eller?

Nu idag iallafall så tänkte jag gå ner med lite av Wiltons för små kläder till källaren, för nu när jag inte har nåt att göra på dagarna så städar och sorterar jag maniskt.
Men jag vågar inte. På riktigt. Kläderna får stå där i hallen, för inte fan går jag ner i en läskig källare själv!



Om ni undrar vad det är för fel på mig, så kan jag nu komma med svaret. Jag gjorde ett psykologiskt test i går, här, och tydligen är det mycket som tyder på att jag har borderline-personlighet. Kul!
Gör ett test själva så lovar jag att nåt är fel på er också! Mycket nöje.

/ Ewa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0