iloveyoubaby

I helgen åkte jag, Lilla Anna, Hannes och Aksel till uppsala för att ha en festlig kväll med Helena.
Jag och Anna hade laddat och laddat. Vi sa att det skulle bli den bästa kvällen i våra liv.
Till en början gick allt bra, vi var förväntansfulla och glada när vi åkte, och var alla pigga och friska.
Och det var verkligen en lyckad kväll, Aksel lagade jättegod mat och sen var vi på nån glöggfest och spelade singstar, sedan begav vi oss till det där stället som heter...saluhallarna? 
Det var lite suspekt folk där ( Bla ett gäng muminrövar som ville att jag och Helena skulle klämma på deras lår för att avgöra vem som hade mest muskler) men vi hade jättekul. Trots att jag och Hannes ville gå hem vid två, och övertalade alla andra att också gå, och Helena blev lite besviken. Hon har blivit så ungdomlig sen hon flyttade till uppsala!

Det var när vi kom hem helvetet brakade loss. Exakt vid samma ögonblick hände det mig och Anna.
Vinterkräksjukan.
Först skämdes jag i det tysta, jag hade ju ändå druckit lite, men jag tyckte det var konstigt, för så full var jag verkligen inte. Men efter ett tag hörde jag ett väsande från Anna; " Har du också kräkts..?"
Natten var en nära-döden-upplevelse. Jag är så tacksam att jag och Anna hade varandra i lidandet.
Vi sattes i karantän i Helenas rum, och ingen vågade gå i närheten.
Anna lyckades genom agressivt beteende och hot få sin pappa Svempas att hämta oss med bil. Det räddade mitt liv kan jag säga.
Efteråt enades vi om att det var synd om hennes föräldrar som fått ett barn som henne.


Ja. Detta var sannerligen den bästa helgen i mitt liv.


/ Ewa