iloveyoubaby

I tisdags natt efter att stället vi var på hade stängt hängde vi utanför på gatan ett tag. Jag var skittrött och ville bara hem och sova, men Linda ville prata med nån kille så jag stod bredvid och försökte hushålla med min sista energi. Då kommer en störig kille fram till mig och börjar snacka om huruvida han ska äta lövbiff eller köttfärs när han kommer hem. Jag är artig men lätt avvisande och svarar inte mer än vad jag behöver på hans frågor om köttet.

Killen: Du verkar vara en så tråkig person.
Jag: Mm-hm...
Killen: Liksom bitter på livet.
Jag: Ok.
(Jag försöker vända mig bort från honom för att han ska gå därifrån.)
Killen: Jag tycker det är så sjukt dålig stil av dig att inte ens försöka hålla igång vårt samtal!
Jag: Efter att du precis kallat mig tråkig och bitter?!
(Killen går därifrån efter att ha önskat mig lycka till i livet.)

Alltså såna här killar är fan det värsta jag vet. Som har noll självinsikt och alltid tycker att det fel på alla andra utom dom själva. Är det jag som är tråkig när det är han som går fram till en främling och börjar snacka om nötkött? Varför, herregud varför, skulle jag vara intresserad av att prata med honom om det?

/Anna